Tekster som sitter i margen

Det er tekster som setter seg i margen etter de er lest, som man bærer med seg og som dukker opp fra tid til annen.

Barna er i seng, jeg sitter i godstolen og fredagsfreden har senket seg. Inn sniker en setning seg:

«Of night and light and the half-light, I would spread the cloths under your feet».

Fra hvor og hvorfor det dukket opp akkurat nå vet jeg ikke, men jeg fikk lyst til å dele teksten med deg.

He Wishes For The Cloths Of Heaven
William Butler Yeats

Had I the heavens’ embroidered cloths,
Enwrought with golden and silver light,
The blue and the dim and the dark cloths
Of night and light and the half-light,
I would spread the cloths under your feet:
But I, being poor, have only my dreams;
I have spread my dreams under your feet;
Tread softly because you tread on my dreams.

Har du en sånn tekst du vil dele?

Foto: Henriette Høyer

4 thoughts on “Tekster som sitter i margen

  1. SKYGGEN
    – Houmb

    DU er min skygge. Har sett det jeg har sett.
    Opplevet det. Følt det.
    Jeg var et lykkelig barn. Du er et lykkelig barn. Forstår og ser.
    Du ser utover, med spettete øyne under kuvede bryn.
    I latteren din bor lykke.
    Du er ungdom i brann. En Zeppelin i natta.
    Som en funnycar eksploderer du tvers gjennom hele netter
    langs mørkelagte riksveier.
    Uha!

  2. Karin Boye….

    Ja visst gör det ont

    Ja visst gör det ont när knoppar brister.
    Varför skulle annars våren tveka?
    Varför skulle all vår heta längtan
    bindas i det frusna bitterbleka?
    Höljet var ju knoppen hela vintern.
    Vad är det för nytt, som tär och spränger?
    Ja visst gör det ont när knoppar brister,
    ont för det som växer
    och det som stänger.

    Ja nog är det svårt när droppar faller.
    Skälvande av ängslan tungt de hänger,
    klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
    tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
    Svårt att vara oviss, rädd och delad,
    svårt att känna djupet dra och kalla,
    ändå sitta kvar och bara darra –
    svårt att vilja stanna
    och vilja falla.

    Då, när det är värst och inget hjälper,
    Brister som i jubel trädets knoppar.
    Då, när ingen rädsla längre håller,
    faller i ett glitter kvistens droppar
    glömmer att de skrämdes av det nya
    glömmer att de ängslades för färden –
    känner en sekund sin största trygghet,
    vilar i den tillit
    som skapar världen.

  3. henriettehoyer.com er en en af ​​de mere imponerende blogs, jeg har set. Tak så meget for at holde internettet classy til en forandring. Youve fik stil, klasse, bravado. Jeg mener det. Vær holde det op, fordi uden internettet afgjort mangler intelligens.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s